Vem skall ha äran för beredskapsjobben?

Äran till den som förtjänar det!

"arbetsgivare som vill ha gratis arbetskraft,"

- dom kanske måste det, då bankerna tydligen skall gödas med gratispengar.

"Alla jag har pratat med som är inne där säger att de inte får ut något av det, som kan ge jobb"

- rent generellt, ja, rent individuellt, nej. Den som har "tur", och som varit aktiv i valet så gott det går inom dom snäva ramar som finns, kan ha hittat en mer eller mindre bra plats där det också finns en möjlighet att utveckla sig för något som kan bli en referens. Men de tillhör nog ändå undantaget. Sen finns det de som trivs med det dom får göra, även om det inte leder till någon merit för ett jobb, ex. de som får hjälpa gamla med promenader och samtal. Även denna grupp är troligen liten. Därmed intet sagt att Fas 3 innehåller mycket skit. Men varför inte också försöka se det som faktiskt kan vara bra? Människor skall ju faktisk in i det, befinner sig i det. Och det är väl bättre att stå i skiten än och ligga ned och åbäka sig?

Några av de grava skevheterna i Fas 3 har du nämnt i några av dina tidigare blogginlägg:
Den som är i Fas 3 får inte delta i andra åtgärder, ex. arbetspraktik.
På vilket reglemente hos arbetsförmedlingen baserar man det? Var i lagen finns denna tolkning? Har du sett det?
Sysselsättningen får inte vara något som konkurrerar med ordinarie arbete.

I ditt detta blogginlägg finns en referens till ett inlägg på newsmill om Jobb- & Utvecklingsgarantin.
Författaren talar om beredskapsjobben, men på ett sätt som blir belastande för Jobb- & Utvecklingsgarantin och Regeringen i falska negativa termer. Denna feltolkning, och brist på historiskt minne, kan bli farlig om den inte rättas till, då feltolkningen så kan dölja den egentliga syndaren, den som egentligen skall ha skit i ansiktet för ett bedrägligt beteende.
Jag citerar från blogginlägget på newsmill:
"nu aviserar de "nya" moderaterna förändringar i arbetsmarknadspolitiken - inte till något nytt utan åter tillbaka till de gamla hederliga beredskapsjobben" - Nej det är inte de gamla hederliga beredskapsjobben, de vilka socialdemokraterna avskaffade 1995, som är på väg tillbaka. Det är ett nytt statarsamhälle som håller på och växa fram, NyStatarsamhället.
Och det här med beredskapsjobben verkar vara en känslig fråga för just Socialdemokraterna, och ett lik som man nog helst inte vill skall trilla fram ur garderoben, då liket nämligen är behäftad med en speciell lukt, Fall luckans odör.
På den tiden då aktivitetsgarantin ersatte beredskapsjobben påpekade kritiker att det nya systemet med aktivitetsgarantin och dess legala grundverk, innehöll en möjlighet att börja peta ut folk från aktivitetsgarantin, då man i aktivitetsgarantin bl.a. inte kunde kräva av arbetsförmedlingen ("staten") att få en sysselsättning tilldelad, en rättighet som det tidigare beredskapsjobben hade. Man hade alltså en rättighet att kräva beredskapsjobb, och kunde därför inte bli utförsäkrad. Man kan inte kräva att få en Fas 3 sysselsättning, och kan därför utan legala hinder bli utförsäkrad. Utförsäkringsmöjligheten var införd. Socialdemokraterna förnekade att fall luckan skulle kunna bli en möjlighet, att någon skulle kastas ut, för att hamna i socialbidrag. Och du ondgjorde dig över din egen regering i ett tidigare blogginlägg, "Jag ser inte flera socialbidragstagare som en gångbar lösning inför nästa val 2010". Vem ser det idag socialbidrag som en gångbar lösning, istället för din regerings Fas 3?
Men hur låter socialdemokratin idag?
Sök på socialbidrag på den här bloggen så får du se http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1474&blogg=33105
Vad är det om inte den stinkande fall luckan?
Tror du människor i, eller på väg in i, ser socialbidrag som en bra lösning?

Och det är sant att "det kan inte anses humant att låsa in människor i system/åtgärder som inte främjar kreativitet och nytänkande".

Men hur kan vi då få denna Fas 3 att bli något som främjar kreativitet och nytänkande?
Och hur skall vi hjälpa dem som är i Fas 3, eller är på väg in i Fas 3, att må bättre i den situation de befinner sig i nu? Vad kan vi göra nu?

Dagens Hopp - Ansvaret att leva och verka nu

"Vilken regering som än styr vårt land kommer att hävda att de vidtar åtgärder som syftar till att avskaffa arbetslösheten."

Så låter det också i hemlöshetsdebatten, men hemlösheten består oavsett vem som innehar makten, trots fina ord, regler och lagar.

Här kan vi se ett stort problem. Du kan komma med alla möjliga storslagna planer på hur man reglera eller omreglerar områden som de är tänkta att reglera och fatta beslut om, men du kommer aldrig få några resultat, åtminstone inte positiva, om du låter dessa planer tas upp av människor som har eller företräder särintressen och kommer att motstå varje betydelsefull förändring på vägen mot det bättre.
Det lilla skitproblemet blir en evig stor fråga. Och vilket särintresse kan det vara, som politikerna har gemensamt?

Individen som observerar den faktiska verkligheten, och kanske själv tillhör de utsatta, riskerar att falla in i vanmaktens klor.

Om friheten för individen.
Man vill ju inte liksom att man skall vara under nån byråkratisk kontroll.
Men med den S's lösning/modell, att man avskaffar Fas 3 och skickar individen till socialbidrag istället, så åker man ju definitivt in i en ny kontrollmaskin, en stor skillnad mot att vara i Fas 3 och aktivitetsgarantin med en form av bidrag som individen ansvarar för själv, och att då sen komma in i ett socialbidrag, som mer eller mindre blir en utökning mot en mer "totalitär" byråkrati över ens ekonomi, hur man lever och bor. Det är en stor skillnad om man jämför med dagens situation. För många skulle det innebära ett mycket mycket jobbigare liv och vardagssituation. De grupper som befinner sig i Fas 3, eller som i framtiden kan komma gå in i Fas 3, har definitivt inget intresse av att halka in i ett socialbidrag, och bli utkastad ur aktivitetsgarantin, dvs att "falluckan" blir ett faktum, någonting som S förnekade för många år sen då beredskapsjobben togs bort och ersattes av aktivitetsgarantin (se historiken). Därför är det bättre för dom grupperna som är på väg in i Fas 3, och en bit redan inne i aktivitetsgarantin, eller om man nu redan befinner sig i Fas 3, att nu verka för att det blir positiva förändringar, inom det befintliga systemet. Och som det är nu, så kan det ju faktiskt inte bli värre, än vad det skulle kunna bli om en S regering eventuellt tar över. Att försöka påverka ett partiombud här eller där i något parti vad det nu än må vara för färg, är mer eller mindre att avsäga sig själv, det ansvar man har att engagera sig nu, och istället lägga allting i en korg för framtiden i ett fiktivt hopp om att någonting då blir bättre, Om det kanske blir så. Det beteendet där människor placerar sina hopp i en fiktiv korg som någon lyckats måla och locka med är det bara ett fåtal som kommer att få nytta av. Och det är dom som har makten, eller har möjlighet att kämpa om makten och inflytande. Maktkampen löser inte de utsattas vardagsproblem som de lever i nu. Den leken har inte många råd med.

Därför:
Nu - inte vänta på ett okänt sen.
Att nu verka för att det blir positiva förändringar, inom det befintliga systemet.
Att arbeta med att få tillstånd lösningar nu, oavsett vilken som innehar regeringsmakten, istället för att invänta infriandet av löften mellan valen.

För vad betyder väl alliansens svikna vallöften eller den framtid som Socialdemokraternas bittra löften talar om?

Dom utsatta, arbetslösa i Fas 3, eller hemlösa, försvarar vissa grundläggande värden, värden som politikerna kapitalt misslyckats att försvara, och blir därför en grupp med stort ansvar. Därför skall man också se till att den gruppen (Fas 3) inte skall behöva falla in i socialbidraget. Är det någon som skall falla in i socialbidragslinjen så är det politikerna själva. Dom arbetslösa är faktiskt lösningen på många problem, inte politikerna, vilka istället är upphov till många av dagens problem.

Arbetslösa kan arbeta, och det med ett ansvar. En politiker arbetar inte, annat än med att ta äran från någon annans ansvar.

Vem har ansvaret för FAS 3?

På sikt kommer därför varenda själ att behövas på svensk arbetsmarknad om vi ska ha råd med pensioner, skola, vård och allt det andra. Därför måste också krispolitiken vara fokuserad på att hålla de arbetslösa nära arbetsmarknaden, dels förbereda för en ökande efterfrågan på arbetskraft framöver.
...
... socialdemokraterna: vi vill inte ha er på arbetsmarknaden, vi ger upp om dina möjligheter att komma tillbaka. Det är denna bidrags- och utanförskapslinje vi steg för steg arbetat med att vända de tre senaste åren.
Målet är detsamma nu som det var på valdagen 2006. Vårt mål är full sysselsättning: att alla som vill och kan arbeta ska ha en möjlighet att ha en lön att leva på, en arbetsgemenskap att känna trygghet i och en framtid som går att påverka.
...
Men jag är inte nöjd förrän varenda själ som vill arbeta, vara delaktig och göra rätt för sig också har tillträde till arbetsmarknaden ... Vi behöver dem alla.

Många säger att FAS 3 av Jobb- och utvecklingsgarantin är förnedrande för dem som hamnar där.
Varför känner många så?
Och framförallt, behöver det vara så?

Jag anser att det inte alls behöver vara så negativt så som många upplever det, och att mycket av det som upplevs som felaktigheter (som vanligt) beror på dåligt underbyggda beslut, och ett tjänstemannaskikt som godtyckligt i eget maktintresse försvårar något som skulle kunna bli bra.
Och när det gäller oppositionen, åtminstone det största partiet, så finns det intet mycket hopp om förbättring att hämta när det gäller FAS 3. Där finns det tongångar att man skall ersätta FAS 3 med socialbidrag.
Vem vill ha den situationen?
Så är det inte bättre då att sikta på att FAS 3 kan göras till något som i slutändan blir bra för de människor som nu är placerade i denna åtgärd, eller snart skall in i den?

Så därför några inledande rekommendationer och observationer från dem som befinner sig i denna åtgärd.

* Om människor i FAS 3 faktiskt gör ett arbete, varför inte ge dem en riktig lön, även om den är låg? I dagsläget utför många som är placerade i FAS 3 riktiga arbetsuppgifter. Vilken undanträngningseffekt på riktiga arbeten kommer detta inte att få i längden? Hur tror du att människor känner sig när de utnyttjas på detta sätt? Det börjar växa fram en industri inom kommunerna där man tar tillvara på den nya arbetskraftsresursen.

* Bättre villkor behövs för att ta vara på den kreativitet som finns bland människor i FAS 3 och andra arbetsmarknadsåtgärder. I dagsläget så har vi en ökande diskrepans i kompetens och intelligensnivå mellan de människor som placeras i Fas 3 och de handledare (tjänstemän) som skall ta hand om dem. I många fall är det som om en dagisunge skulle ta kommandot över dagispersonalen. Frustrationen och rotlösheten ökar snabbt dag för dag. Om alla kommer att behövas, så kan man inte behandla intelligenta människor på detta sätt.

* Orimligheten i vissa (godtyckliga ?) regler, som exempelvis att man inte skall få söka jobb, under den s.k. arbetstiden, på sin placering. Ingen vet vad som egentligen gäller, vilket betyder att tolkningen görs mer eller mindre godtyckligt av olika handläggare. Detta skapar rättsosäkerhet, och frustration. Detta kan jag personligen intyga, och det har redan börjat ge sig uttryck i att extrema åsikter nu har börjat bita sig fast. Varför skall vi skapa en grogrund för en ny 30-tals fascism? Minska listiga och sluga tjänstemäns handlingsutrymme, stärk de individuella människornas rättigheter att få vara aktiva.

* Självständighetsprincipen. Självständighetsbegeppet vilket blir en hämmsko för människors möjligheter. Om man ställer större krav (arbetslinjen) så bör man åtminstone också samtidigt underlätta för den utsatta individen att själv kunna skapa sig en ny framtid. Regler får inte bli hämmande för kreativiteten och människors möjligheter att skapa nya försörjningsmöjligheter.
Självständighetsprincipen, vilken har sin grund i arbetsmarknadslagar från 40-talet, och som finns att läsa om i a-kassornas regelböcker, är upphov till en stor blockering och handlingsförlamning av människors möjligheter att med egen kraft kunna skapa nya försörjningsmöjligheter. Exempelvis så omöjliggör denna regel att en arbetslös hyr sin arbetsgivare (ex. se http://www.bolagskraft.se/). Skatteverket kommer inte att klassa dig som egen självständig företagare om du använder dig av denna konstruktion, men a-kassans och deras handläggare kommer att säga att du är självständig uppdragstagare och därför bedriver ett företag, och så inte har rätt till ersättning. Hur intelligent är den regeln idag?

Avslutningsvis så vill jag poängtera, att jag inte alls skyller den uppkomna situationen på alliansen eller moderaterna.
Äran till den som förtjänar det!

Men då läget är det allvarligaste sen 30-talet, och alliansen och moderaterna som där nu sitter, faktiskt så också för tillfället sitter vid makten, och så har den reella möjligheten att fatta beslut som antingen kan underlätta, eller försvåra, så faller ansvaret mycket, mycket tungt på att agera för att inte människors situation, och det känslomässiga läget, ytterligare skall förvärras. Det kommer bara att spela extrema krafter i händerna.
Till skillnad mot oppositionen, vilken kan kosta på sig allehanda osmaklig opportunism och historieförfalskning gällande arbetsmarknadspolitik, så har du ett personligt moraliskt ansvar att människor inte kommer tillskada genom att snabbt nu agera och rätta till saker och ting som inte fungerar. Till skillnad mot oppositionen och deras framtida löften, så har du ett ansvar att bära nu.
För vart skal väl de vända sig som nu är, eller är på väg in, i FAS 3?
Socialdemokraterna talar ju om att avskaffa och så istället införa socialbidrag.
Vem vill ha det med allt vad det innebär?
Vad finns det för framtid med det som en möjlighet?
Det enda realistiska hoppet som då återstår för många, är att aktivitetsstödet finns kvar för FAS 3, så att människor åtminstone inte hamnar i en ännu mer besvärlig bidragsfälla.
Därför har alliansen, och du, ett stort ansvar att dessa människor kan få nya möjligheter och kraft utifrån det som finns nu.
Och varför inte ta vara på det som är bra, och göra om det som är misshagligt för människorna, när denna misshaglighet ändå bara är ett hinder för att människor skall kunna vara aktiva för att kunna hjälpa till att skapa en bättre framtid för oss alla?
Och om alliansen inte skapar bättre möjligheter för dessa människor, samtidigt som oppositionen med socialdemokraterna i spetsen löjeväckande agiterar för att socialbidrag är en mer human lösning, vart tror du då människorna kommer att vända sig?
Det ansvaret, för den dagsaktuella utvecklingen, kan Du inte lägga på socialdemokraterna och den övriga oppositionen.
Det är Ditt ansvar!

Vägen mot NyStatar samhället - 1

I Partijournalen sommaren 2000 kan man läsa följande:

"När AMS regler om "lämpligt arbete" träder i kraft kan bl.a. kommunerna lösa sina behov av billig arbetskraft. Den tidigare modellen med "Kalmarjobb" med " Strängnäsbetalning" har återuppstått. För flera år sedan varnade vi för att arbetslösa genom samhällskontrakt blir livegna kommunala statare i den tredje sektorn och att de styrande i Sverige skickar arbetslösa till tvångsarbete i kommunala arbetsläger med svältlöner."
(https://sites.google.com/site/nystatare/arkiv/historiska-dokument-1/partijournalen)

Hur ser nu en del av historiken ut, på väg mot NyStatar samhället?
I samma nummer som citatet ovan, Partijournalen sommaren 2000, så finns en historik över utvecklingen av arbetsmarknadspolitiken 1995 - 2000. Den ger en intressant bild av utvecklingen, och en bakgrund till varför det ser ut som det gör idag. Och framförallt, vem som stod för de stora genomgripande försämringarna för arbetslösa och deras rättsäkerhet.
Man skall inte gräva ned sig i historien.
Men att blunda för historien gör öronen till en bekväm införselväg för falska profeter lovande guld och gröna skogar.
Låt oss därför granska inflationen i retoriken och löftena.

Partijournalen sommaren 2000:

Förändringarna från 1995 till de nyligen (2000) presenterade förslagen innebär hela tiden en skärpning av reglerna i a-kassan. Rätten till beredskapsarbete är borta och rätten till att fritt välja sysselsättning liknar alltmer ett arbetstvång eller arbetsplikt för att erhålla den a-kassa som har funnits som en arbetslöshetsförsäkring.
...
Både en borgerlig och socialdemokratisk regering gör att de arbetslösa får det allt sämre. Allt fler i samhället kan inte försörja sig då de saknar arbete. Samtidigt försvinner den skäliga levnadsnivån i både a-kassa och socialbidrag. Försämringar kommer att fortgå då nästan samtliga riksdagspartier vill göra a-kassa och socialbidrag till omställningsförsäkringar. ... . Arbetsplikt är på väg att införas och det är inte längre självklart vad som är ågard eller anställning.

1993 - 94 Borgerlig regering
- A-kassan sänks från 90 till 80% (från 598 till 564 kr/dag).
- 5 karensdagar införs.
- Utförsäkring införs genom begränsade ersättningsperioder.

1995 - 2000 Socialdemokratisk regering
- "Återställaren" innebar att begränsningen av antalet ersättningsperioder upphörde.
- Under sommaren upphörde arbetslösas rätt till beredskapsarbete eller annan åtgard.
- 1/1 -96 sänks a-kassan från 80% till 75%.
- Bestraffningsregler införs då försäkrad avisar erbjudet arbete.
- Regler om avstängning i minst 130 dagar och nytt arbetsvillkor om 80 dagar införs. Beslut 12/7 (lag 1996:871) enligt regeringens förslag. Slaget om lagen inleddes med hot om utförsäkring.
- A-kassetiden begränsas till längst tre år och därefter utfärsäkring
(" bortre parentesen" ).
- Dagar i åtgärd inräknas i ersättningsperioden. Denna ågärdsfälla förnekades länge av arbetsmarknadsdepartementet och AMS.
- Bestraffningsreglerna skärps genom längre avstängning och nu även vid nekad åtgärd.
- Karenstiden vid egen uppsägning höjs till 45 dagar.
- OTA offentliga tillfälliga arbeten för äldre införs. Beslut 12/12
-96 ( lag 1996:1418 ) ikraftträdandet enligt lag 1996:871 framflyttas till ll7 -97 .
- Arbetsvillkoret skärps och blir minst 6 månader om minst 70 timmar per månad.
- Dagpenningsberäkningen försämras.
- Utbildnings- och startaegetbidrage för de som varken har a-kassa eller KAS sänks till 103 kr/dag.
- "Bortre parentesen" ska utredas (till efter valet 98).
- A-kassedagarna avräknas inte vid åtgärd.
- Resursarbete enligt den s.k. Kalmarmodellen införs.
- Tillfällig avgångsersättning "A -kassepension" införs. 1997 perioden efter "Slaget om lagen"
- A-kasseersättningen åter 80% fr.o.m. 29/9 -97. (Socialdemokratiskt vallöfte 1993 är 90%.)
- Oförändrad takersättning 564 kr/dag.
- Reglerna för bisyssla ändras. 1998 Ny arbetslöshetsförsäkring (lag 1997:2238)
- Högsta dagpenningen höjs från 564 till 580/dag
- Ersättningsperioden på 450 dagar vid 55 år först vid 57 år
- Inträdeskraven skärps för att bli medlem i a-kassan
- Avstängningsreglerna skärps och omfattar även åtgärder. Nya förslag aviseras i proposition 1999/2000:139

(https://sites.google.com/site/nystatare/arkiv/historiska-dokument-1/partijournalen)

Statare och NyStatare

Statsystemet var ett säreget system med lite speciella förhållanden mellan den på kontrakt egendomslöse anställde och patron, jordägaren i besittning av sin privat personligt ägda gård och egendom. Stataren var tvungen att ofta flytta, på jakt efter ett nytt kontrakt för att få sin naturalön för att kunna överleva och föda sin familj. Detta kontraktsförhållande, som fanns mellan den anställde och patron, var mer att likna vid en livegenskap, och någon rättighet hade man knappast, då patron egenmäktigt avgjorde vad som var rätt eller fel. Rättslösheten var mer eller mindre total för den egendomslöse stataren.
Patron hade ofta byråkratisk administrativ personal anställd för att utöva myndighet åt patron, och den närmaste var Inspektorn.
För många statare blev tacken för att de arbetat och slitit för att patron skulle få god avkastning på sin privata gård, där vinsten naturligtvis gick till den som rätten hade på sin sida, patron, en belöning av att få komma till fattighuset, en plats vilken också naturligtvis kunde tas ifrån den gamle fattigstackaren.

1944 avskaffades statsystemet. Statarna blev fria arbetare, och fick betalt med kontantlön för sitt arbete, något som samhällets övriga arbetare hade haft sen länge.

Sen dess tycker väl de flesta att detta är historia nu, och att alla som utför ett arbete får lön och har rättigheter som reglerar deras arbete, förhållanden, etc.


Men är det så väl för alla i dagens Sverige?
I Guds namn, eller vem man nu vill åberopa, kanske folkets demokratiska vilja, så har vi nu en Inspektor som skall styra över vårt väl och ve, och som har namnet Alliansen. Nu används alliansen som beteckning för två i beteckning och färg politiskt skiljda block, men vi åsyftar nu den som sitter i regeringsställning anno år 2009. Och kanske är det så att det egentligen bara finns en enda sann allians?
Länge var det dock höljt i dunkel, det var något mystiskt över det, vad det skulle bli.
Och de flesta var väl inte ens intresserade av det.
Annat än dem som visste att de var i riskzonen att kunna drabbas av Inspektorns nyckfulla beslut hur det skulle bli, vad som skulle gälla.
Råd fick vissa att börja sälja av tillgångar, ty kanske man skulle tvingas till dagens fattigvård, försörjningsstöd, tidigare med den byråkratiska beteckningen socialbidrag.
Och kanske det hade blivit så, det tror skrivaren av denna text i alla fall, om inte det blivit det allvarliga läget som vår ekonomi nu befinner sig i nu, där en del redan vill kalla det för Depression, medans andra gör allt för att skrämma bort denna Demon och talar högt om Gröna skott igen.
Men fas 3 blev bara rent ekonomiskt, åtminstone för de flesta med intressanta undantag, en förlängning av fas 1 och 2 i aktivitetsgarantin.
Vår Inspektor hade fött den geniala iden med Samhällsnyttig Tjänst.

Och i denna Samhällsnyttiga tjänst så kan man skönja återuppståndelsen av Stataren, fast i ny form och skepnad.

Därav namnet NyStatare.

Kaptener, livbåtar och skeppsbrott

Är det nån slags strategi som socialdemokraterna har i denna valrörelse, där någon begåvad partistrateg har skapat historier om kaptener och skeppsbrott, historier som sen mindre begåvade partimedlemmar kan använda sig av i sitt bloggande?

Det saknas livbåtar på högerns hav. Vem blir utan?
...
Risken finns att båten kapsejsar och någon drunknar. ...
Om denna resa kommer fortsätta i samma riktning så är regeringsskiftet inte svårt utan kommer bero på skeppsbrott.

Men ack, socialdemokraterna glömmer att det finns passagerare ombord.
Och vilka libåtar är det som de erbjuds om socialdemokraterna blir de nya kaptenerna?
Och vem tycker att det är ett bra alternativ, att rösta på oppositionen som kommer med gummiflottar, märkta "Hopp" färdandes mot socialbidragsstranden?

Den som vill läsa en annan socialdemokrats tankar om kaptener och skeppsbrott kan söka på kapten på den här bloggen. Ni kan ju också passa på att söka på socialbidrag när ni ändå är där.

Och de har ingen jobbpolitik utan fortsätter angreppen på arbetslösa, sjukskrivna och anställda...

Historiskt minne någon?